{"id":242,"date":"2026-09-15T11:29:36","date_gmt":"2026-09-15T09:29:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tahrir.se\/?page_id=242"},"modified":"2026-09-16T14:10:15","modified_gmt":"2026-09-16T12:10:15","slug":"sprakliga-rattigheter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/sprakliga-rattigheter\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"242\" class=\"elementor elementor-242\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0f06c67 e-con e-atomic-element e-flexbox-base e-92dfa7c \" data-id=\"0f06c67\" data-element_type=\"e-flexbox\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-interaction-id=\"0f06c67\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-id=\"0f06c67\">\n    <div class=\"elementor-element elementor-element-8849ee7 e-grid e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"8849ee7\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b206a79 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"b206a79\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<nav id=\"breadcrumb\" class=\"breadcrumb-nav\"><\/nav>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\n<\/div>\n<div class=\"elementor-element elementor-element-11f88d9 e-con e-atomic-element e-flexbox-base e-3013ba5 \" data-id=\"11f88d9\" data-element_type=\"e-flexbox\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-interaction-id=\"11f88d9\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-id=\"11f88d9\">\n    <div class=\"elementor-element elementor-element-b0398d0 e-con e-atomic-element e-flexbox-base e-edb5fb7 left-column-menu \" data-id=\"b0398d0\" data-element_type=\"e-flexbox\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-interaction-id=\"b0398d0\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-id=\"b0398d0\">\n    \t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b446c51 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"b446c51\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"left-menu\">\n  <div class=\"menu-item parent open\">\n    <a href=\"#\" class=\"left-menu-link active\" id=\"tahrir-toggle\" data-target=\"tahrir\">\n      <span class=\"link-text\">Tahrir<\/span>\n    <\/a>\n\n    <div class=\"submenu\">\n      <a href=\"#\" class=\"left-menu-link\" data-target=\"inledning\">\n        Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter\n      <\/a>\n\n      <a href=\"#\" class=\"left-menu-link\" data-target=\"flersprakigt-samhalle\">\n        Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om att spr\u00e5k delar samh\u00e4llet\n      <\/a>\n\n      <a href=\"#\" class=\"left-menu-link\" data-target=\"sprak-och-identitet\">\n        Spr\u00e5k och identitet och vikten av modersm\u00e5lsundervisning\n      <\/a>\n\n      <a href=\"#\" class=\"left-menu-link\" data-target=\"tolkar\">\n        Tolkar som j\u00e4mlikhetens v\u00e4ktare\n      <\/a>\n\n      <a href=\"#\" class=\"left-menu-link\" data-target=\"spraklig-diskriminering\">\n        Att motverka spr\u00e5klig diskriminering\n      <\/a>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\n<\/div>\n<div class=\"elementor-element elementor-element-bf8cd35 e-con e-atomic-element e-flexbox-base e-90ffca3 \" data-id=\"bf8cd35\" data-element_type=\"e-flexbox\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-interaction-id=\"bf8cd35\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-id=\"bf8cd35\">\n    \t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5cb7922 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"5cb7922\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"inledning\" class=\"content-section\">\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/h2>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5k \u00e4r mer \u00e4n ett s\u00e4tt att kommunicera. Det \u00e4r minnen, identitet,\n        tillh\u00f6righet och ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 oss sj\u00e4lva och v\u00e4rlden omkring oss.\n        Genom spr\u00e5ket ber\u00e4ttar vi historier, f\u00f6r vidare traditioner, uttrycker v\u00e5ra\n        k\u00e4nslor och deltar i samh\u00e4llet. Spr\u00e5ket knyter samman generationer och\n        gemenskaper.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        I Sverige talar tusentals m\u00e4nniskor andra spr\u00e5k \u00e4n svenska varje dag.\n        Vissa talar n\u00e5got av Sveriges nationella minoritetsspr\u00e5k. Andra anv\u00e4nder\n        svenskt teckenspr\u00e5k. M\u00e5nga har tagit med sig sina spr\u00e5k genom migration.\n        Tillsammans \u00e4r de en del av Sveriges sociala, kulturella och historiska v\u00e4v.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Trots Sveriges rykte som ett land som v\u00e4rnar om j\u00e4mlikhet och m\u00e4nskliga\n        r\u00e4ttigheter m\u00f6ter m\u00e5nga m\u00e4nniskor fortfarande hinder p\u00e5 grund av spr\u00e5k.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        F\u00f6r\u00e4ldrar har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 information fr\u00e5n skolan. Patienter f\u00e5r v\u00e5rd\n        utan att fullt ut f\u00f6rst\u00e5 sin diagnos eller behandling. \u00c4ldre m\u00e4nniskor\n        f\u00f6rlorar m\u00f6jligheten till meningsfull kommunikation n\u00e4r de blir allt mer\n        beroende av andra. Flyktingar och migranter k\u00e4nner ofta en press att \u00f6verge\n        sina modersm\u00e5l f\u00f6r att visa att de h\u00f6r hemma h\u00e4r.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Det h\u00e4r \u00e4r inte bara praktiska problem eller tillf\u00e4lliga besv\u00e4r.\n    <\/p>\n\n    <p><strong>Det handlar om r\u00e4ttvisa.<\/strong><\/p>\n\n    <p>\n        <strong>Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/strong>\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Att k\u00e4mpa f\u00f6r spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter inneb\u00e4r att k\u00e4mpa f\u00f6r m\u00e4nniskors\n        v\u00e4rdighet, j\u00e4mlikhet, delaktighet och en fullv\u00e4rdig demokrati. Det betyder\n        att ingen ska utest\u00e4ngas p\u00e5 grund av vilket spr\u00e5k de talar. Det betyder\n        ocks\u00e5 att erk\u00e4nna att spr\u00e5klig m\u00e5ngfald st\u00e4rker samh\u00e4llet.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Tahrir riktar sig till beslutsfattare, offentliga institutioner, l\u00e4rare,\n        v\u00e5rdpersonal, tolkar, aktivister och vanliga medborgare. Tahrir uppmanar\n        oss alla att f\u00f6rest\u00e4lla oss och bygga ett Sverige d\u00e4r varje r\u00f6st r\u00e4knas och\n        d\u00e4r varje m\u00e4nniska har r\u00e4tt att bli h\u00f6rd.\n    <\/p>\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter<\/h2>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter handlar om m\u00e4nniskors r\u00e4tt att anv\u00e4nda, bevara,\n        l\u00e4ra sig och utveckla sina spr\u00e5k utan att uts\u00e4ttas f\u00f6r diskriminering.\n    <\/p>\n\n    <p>Dessa r\u00e4ttigheter inneb\u00e4r bland annat att kunna:<\/p>\n\n    <ul style=\"padding-left: 60px;\">\n        <li>tala sitt spr\u00e5k fritt i b\u00e5de privat och offentligt liv,<\/li>\n        <li>f\u00e5 utbildning som st\u00f6djer den spr\u00e5kliga utvecklingen,<\/li>\n        <li>f\u00e5 tillg\u00e5ng till v\u00e5rd och samh\u00e4llsservice genom tolk n\u00e4r det beh\u00f6vs,<\/li>\n        <li>f\u00e5 information p\u00e5 ett spr\u00e5k man f\u00f6rst\u00e5r,<\/li>\n        <li>bevara och f\u00f6ra vidare sitt spr\u00e5k till framtida generationer,<\/li>\n        <li>delta fullt ut i det sociala, politiska och kulturella livet oavsett spr\u00e5klig bakgrund.<\/li>\n    <\/ul>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter bygger p\u00e5 grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter,\n        s\u00e5som j\u00e4mlikhet, f\u00f6rbud mot diskriminering, yttrandefrihet och kulturella\n        r\u00e4ttigheter. Utan spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter blir det sv\u00e5rt att anv\u00e4nda m\u00e5nga\n        andra r\u00e4ttigheter.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Hur ska m\u00e4nniskor kunna f\u00f6rsvara sig juridiskt om de inte f\u00f6rst\u00e5r det som\n        s\u00e4gs i r\u00e4ttsprocessen? Hur ska patienter kunna ge ett informerat samtycke\n        om de inte f\u00f6rst\u00e5r medicinsk information? Hur ska f\u00f6r\u00e4ldrar kunna st\u00f6dja\n        sina barns skolg\u00e5ng om kommunikationen med skolan inte \u00e4r tillg\u00e4nglig?\n        Hur ska medborgare kunna delta i demokratin om offentlig information\n        utesluter dem?\n    <\/p>\n\n    <p>\n        <strong>Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter g\u00f6r andra r\u00e4ttigheter m\u00f6jliga.<\/strong>\n    <\/p>\n\n<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dd473b1 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"dd473b1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"flersprakigt-samhalle\" class=\"content-section\">\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Sverige \u2013 ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle<\/h2>\n\n    <p>\n        Sverige framst\u00e4lls ofta som ett enspr\u00e5kigt land d\u00e4r svenska utg\u00f6r det\n        sj\u00e4lvklara och dominerande spr\u00e5ket. En s\u00e5dan f\u00f6rest\u00e4llning ger emellertid\n        en f\u00f6renklad och historiskt missvisande bild av landets spr\u00e5kliga\n        verklighet. Sverige har, b\u00e5de historiskt och i nutid, pr\u00e4glats av\n        flerspr\u00e5kighet och spr\u00e5klig m\u00e5ngfald.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        I \u00e5rhundraden har samiska samh\u00e4llen varit en integrerad del av den\n        skandinaviska regionen och bidragit till dess kulturella och spr\u00e5kliga\n        utveckling. Finsktalande grupper har djupa historiska r\u00f6tter i Sverige,\n        s\u00e4rskilt till f\u00f6ljd av den l\u00e5nga gemensamma historien mellan Sverige och\n        Finland. Tornedalingar har, trots perioder av assimileringspolitik och\n        spr\u00e5kligt f\u00f6rtryck, bevarat me\u00e4nkieli som en viktig del av sin identitet\n        och sitt kulturarv. Judiska grupper har genom sin n\u00e4rvaro i Sverige\n        bidragit till att uppr\u00e4tth\u00e5lla och utveckla jiddisch och dess kulturella\n        traditioner. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt har romska grupper f\u00f6rt vidare romani\n        chib genom generationer, trots l\u00e5ngvarig diskriminering och social\n        marginalisering.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Denna historiska spr\u00e5kliga m\u00e5ngfald erk\u00e4nns i dag genom Sveriges\n        officiella erk\u00e4nnande av fem nationella minoritetsspr\u00e5k: samiska,\n        finska, me\u00e4nkieli, romani chib och jiddisch. Erk\u00e4nnandet inneb\u00e4r ett\n        s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r staten att skydda och fr\u00e4mja dessa spr\u00e5k samt de\n        kulturer och identiteter som \u00e4r knutna till dem.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        \u00c4ven svenskt teckenspr\u00e5k har en erk\u00e4nd st\u00e4llning i det svenska samh\u00e4llet\n        och spelar en avg\u00f6rande roll f\u00f6r d\u00f6va personers m\u00f6jligheter till\n        kommunikation, delaktighet och kulturell gemenskap. Spr\u00e5ket utg\u00f6r inte\n        enbart ett kommunikationsmedel utan \u00e4r ocks\u00e5 en central del av den d\u00f6va\n        minoritetens identitet och kultur.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        D\u00e4rtill har migration, inte minst under de senaste decennierna,\n        ytterligare bidragit till Sveriges spr\u00e5kliga m\u00e5ngfald. Genom m\u00e4nniskor\n        med ursprung i olika delar av v\u00e4rlden talas i dag hundratals spr\u00e5k i\n        landet. Arabiska, somaliska, persiska, kurdiska, bosniska, kroatiska,\n        serbiska, tigrinja, dari, turkiska, thail\u00e4ndska och spanska \u00e4r endast\n        n\u00e5gra exempel p\u00e5 spr\u00e5k som blivit en del av Sveriges samtida\n        spr\u00e5klandskap. Denna m\u00e5ngfald b\u00f6r inte betraktas som ett tillf\u00e4lligt eller\n        nytt fenomen. Snarare utg\u00f6r den ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet\n        och speglar de historiska och samtida processer som format det\n        flerspr\u00e5kiga Sverige.\n    <\/p>\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Myten om att spr\u00e5k delar samh\u00e4llet<\/h2>\n\n    <p>\n        Motst\u00e5nd mot spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter och offentliga satsningar p\u00e5\n        flerspr\u00e5kighet motiveras ofta av f\u00f6rest\u00e4llningen att spr\u00e5klig m\u00e5ngfald\n        utg\u00f6r ett hot mot den nationella sammanh\u00e5llningen. I den offentliga\n        debatten \u00e5terkommer argument som att integrationen skulle underl\u00e4ttas om\n        alla enbart talade svenska, att tillg\u00e5ng till tolkservice minskar\n        incitamenten att l\u00e4ra sig svenska eller att barn med flerspr\u00e5kig bakgrund\n        b\u00f6r fokusera uteslutande p\u00e5 majoritetsspr\u00e5ket. Dessa p\u00e5st\u00e5enden framst\u00e5r\n        vid f\u00f6rsta anblick som pragmatiska och effektiva l\u00f6sningar p\u00e5 komplexa\n        samh\u00e4llsutmaningar. En n\u00e4rmare granskning visar emellertid att relationen\n        mellan spr\u00e5k, integration och social sammanh\u00e5llning \u00e4r betydligt mer\n        m\u00e5ngfacetterad.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Det r\u00e5der ingen tvekan om att goda kunskaper i svenska \u00e4r av stor\n        betydelse i det svenska samh\u00e4llet. Beh\u00e4rskning av majoritetsspr\u00e5ket\n        underl\u00e4ttar deltagande i det demokratiska livet, f\u00f6rb\u00e4ttrar m\u00f6jligheterna\n        till utbildning och etablering p\u00e5 arbetsmarknaden samt fr\u00e4mjar tillg\u00e5ngen\n        till samh\u00e4lleliga institutioner och offentliga tj\u00e4nster. Att st\u00e4rka\n        svenskans st\u00e4llning och skapa goda m\u00f6jligheter att l\u00e4ra sig svenska \u00e4r\n        d\u00e4rf\u00f6r ett legitimt och viktigt samh\u00e4llsm\u00e5l.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Samtidigt finns det inget empiriskt st\u00f6d f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen att\n        utvecklingen av svenska m\u00e5ste ske p\u00e5 bekostnad av andra spr\u00e5k. Tv\u00e4rtom\n        visar forskning inom bland annat spr\u00e5kvetenskap, pedagogik och\n        utvecklingspsykologi att bevarandet och utvecklingen av individers\n        f\u00f6rstaspr\u00e5k ofta har positiva konsekvenser f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l den personliga\n        utvecklingen som utbildningsrelaterade utfall. Personer som ges m\u00f6jlighet\n        att utveckla sitt modersm\u00e5l uppvisar ofta gynnsam kognitiv utveckling,\n        starkare identitetsk\u00e4nsla och b\u00e4ttre psykiskt v\u00e4lbefinnande. Ett\n        v\u00e4lutvecklat f\u00f6rstaspr\u00e5k kan dessutom underl\u00e4tta inl\u00e4rningen av ytterligare\n        spr\u00e5k genom att spr\u00e5kliga strukturer, strategier och metalingvistisk\n        medvetenhet \u00f6verf\u00f6rs mellan olika spr\u00e5ksystem.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Utbildningsforskningen har s\u00e4rskilt betonat betydelsen av modersm\u00e5lets\n        roll i barns l\u00e4rande. Barn som utvecklar god l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5\n        sitt f\u00f6rsta spr\u00e5k tenderar att prestera b\u00e4ttre i skolan och har ofta\n        l\u00e4ttare att tillgodog\u00f6ra sig undervisning p\u00e5 majoritetsspr\u00e5ket.\n        Tv\u00e5spr\u00e5kighet och flerspr\u00e5kighet b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte betraktas som hinder f\u00f6r\n        integration eller skolframg\u00e5ng, utan som resurser som kan st\u00e4rka b\u00e5de\n        individens och samh\u00e4llets utvecklingsm\u00f6jligheter.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Fr\u00e5gan handlar s\u00e5ledes inte om ett val mellan svenska och andra spr\u00e5k. Ett\n        demokratiskt samh\u00e4lle kan v\u00e4rna majoritetsspr\u00e5kets centrala funktion och\n        samtidigt erk\u00e4nna v\u00e4rdet av den spr\u00e5kliga m\u00e5ngfald som pr\u00e4glar\n        befolkningen.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Demokrati kr\u00e4ver delaktighet. Delaktighet kr\u00e4ver kommunikation.\n        Kommunikation kr\u00e4ver tillg\u00e4nglighet. Om m\u00e4nniskor inte kan f\u00f6rst\u00e5\n        offentlig information, delta i m\u00f6ten, ha kontakt med myndigheter eller\n        fatta v\u00e4lgrundade beslut, blir demokratin ofullst\u00e4ndig. Spr\u00e5kliga hinder\n        tystar r\u00f6ster.\n    <\/p>\n\n<\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f476c16 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"f476c16\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"sprak-och-identitet\" class=\"content-section\">\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Spr\u00e5k och identitet<\/h2>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5k \u00e4r inte enbart ett verktyg f\u00f6r kommunikation. Det \u00e4r ocks\u00e5 en\n        central b\u00e4rare av identitet, tillh\u00f6righet och kulturellt minne. N\u00e4r\n        m\u00e4nniskor m\u00f6ts av budskapet att deras spr\u00e5k saknar v\u00e4rde eller inte h\u00f6r\n        hemma i det offentliga rummet f\u00f6rmedlas samtidigt ett mer genomgripande\n        budskap: att deras erfarenheter, bakgrund och identitet inte fullt ut\n        erk\u00e4nns som en legitim del av den nationella gemenskapen.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Genom spr\u00e5ket f\u00f6rmedlas familjers ber\u00e4ttelser, erfarenheter och\n        traditioner mellan generationer. Det rymmer minnen fr\u00e5n barndomen och\n        relationer till f\u00f6r\u00e4ldrar, mor- och farf\u00f6r\u00e4ldrar samt andra betydelsefulla\n        personer. Spr\u00e5ket formar s\u00e4tt att uttrycka humor, k\u00e4nslor, v\u00e4rderingar,\n        religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningar och sociala relationer. F\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor\n        utg\u00f6r modersm\u00e5let d\u00e4rf\u00f6r en grundl\u00e4ggande del av den egna sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5elsen.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        M\u00e5nga personer med migrationsbakgrund beskriver emellertid en upplevd\n        press att distansera sig fr\u00e5n sina modersm\u00e5l f\u00f6r att l\u00e4ttare bli\n        accepterade i majoritetssamh\u00e4llet. Barn kan undvika att tala sina\n        f\u00f6r\u00e4ldrars spr\u00e5k av r\u00e4dsla f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r diskriminering eller\n        stigmatisering. F\u00f6r\u00e4ldrar kan avst\u00e5 fr\u00e5n att f\u00f6ra vidare sitt spr\u00e5k\n        eftersom de tror att flerspr\u00e5kighet riskerar att missgynna barnens\n        framtida m\u00f6jligheter. Konsekvensen kan bli att yngre generationer\n        successivt f\u00f6rlorar tillg\u00e5ngen till sitt spr\u00e5kliga och kulturella arv,\n        vilket kan skapa k\u00e4nslor av rotl\u00f6shet och avbrott i den\n        intergenerationella kontinuiteten. Dessa f\u00f6rluster \u00e4r inte enbart\n        symboliska utan kan f\u00e5 djupg\u00e5ende emotionella och sociala konsekvenser\n        f\u00f6r individer och familjer.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Att skydda spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mer \u00e4n att s\u00e4kerst\u00e4lla\n        m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda olika spr\u00e5k i vissa sammanhang. Det handlar om\n        att v\u00e4rna m\u00e4nniskors r\u00e4tt till kulturell kontinuitet och att skapa\n        f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r individer att omfamna och integrera samtliga delar av\n        sin identitet utan att beh\u00f6va v\u00e4lja bort n\u00e5gon del av sig sj\u00e4lva.\n    <\/p>\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Vikten av modersm\u00e5lsundervisning<\/h2>\n\n    <p>\n        Skolan spelar en avg\u00f6rande roll i arbetet f\u00f6r spr\u00e5klig r\u00e4ttvisa och\n        social inkludering. F\u00f6r m\u00e5nga barn \u00e4r utbildningssystemet den f\u00f6rsta\n        institutionen d\u00e4r de m\u00f6ter explicita eller implicita budskap om huruvida\n        deras spr\u00e5k och erfarenheter betraktas som v\u00e4rdefulla eller som\n        avvikande. Skolans f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till flerspr\u00e5kighet f\u00e5r d\u00e4rmed\n        betydelse l\u00e5ngt ut\u00f6ver sj\u00e4lva undervisningssituationen.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Modersm\u00e5lsundervisning framst\u00e4lls ofta som ett frivilligt komplement till\n        den ordinarie undervisningen eller som en s\u00e4rskild st\u00f6dinsats f\u00f6r vissa\n        elevgrupper. Ett alternativt perspektiv \u00e4r att betrakta\n        modersm\u00e5lsundervisning som en fr\u00e5ga om utbildningsm\u00e4ssig likv\u00e4rdighet och\n        spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter. Forskning pekar p\u00e5 att elever som ges m\u00f6jlighet\n        att utveckla sitt modersm\u00e5l ofta uppvisar flera positiva utfall,\n        d\u00e4ribland starkare l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5ga, f\u00f6rb\u00e4ttrade skolprestationer,\n        h\u00f6gre sj\u00e4lvk\u00e4nsla och st\u00f6rre kognitiv flexibilitet. Modersm\u00e5let kan\n        dessutom bidra till n\u00e4rmare relationer inom familjen och en djupare\n        f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det egna kulturarvet.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        En skola som aktivt erk\u00e4nner och tillvaratar elevernas spr\u00e5kliga resurser\n        kan bidra till att st\u00e4rka deras k\u00e4nsla av delaktighet och tillh\u00f6righet.\n        L\u00e4rare beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar att se spr\u00e5klig m\u00e5ngfald som en\n        pedagogisk tillg\u00e5ng snarare \u00e4n ett problem som ska \u00f6vervinnas.\n        L\u00e4romedel och undervisningspraktiker b\u00f6r spegla Sveriges flerspr\u00e5kiga\n        verklighet, och v\u00e5rdnadshavare b\u00f6r uppmuntras att forts\u00e4tta anv\u00e4nda och\n        utveckla sina hemspr\u00e5k tillsammans med sina barn.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Ytterst handlar detta om vilket utbildningssystem och vilket samh\u00e4lle som\n        efterstr\u00e4vas. Ett inkluderande och demokratiskt samh\u00e4lle b\u00f6r skapa\n        utrymme f\u00f6r barn att utveckla b\u00e5de svenska och sina \u00f6vriga spr\u00e5k. Ingen\n        elev ska beh\u00f6va uppleva skam \u00f6ver sitt s\u00e4tt att tala eller k\u00e4nna att\n        delar av den egna identiteten m\u00e5ste d\u00f6ljas f\u00f6r att bli accepterad. Att\n        erk\u00e4nna och st\u00f6dja flerspr\u00e5kighet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte enbart en pedagogisk\n        fr\u00e5ga, utan ocks\u00e5 en fr\u00e5ga om j\u00e4mlikhet, m\u00e4nsklig v\u00e4rdighet och social\n        r\u00e4ttvisa.\n    <\/p>\n\n<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a95cd6f elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"a95cd6f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"tolkar\" class=\"content-section\">\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Tolkar som j\u00e4mlikhetens v\u00e4ktare<\/h2>\n\n    <p>\n        Tolkar verkar ofta i det f\u00f6rdolda och deras arbete uppm\u00e4rksammas s\u00e4llan,\n        trots att deras insatser utg\u00f6r en grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett\n        inkluderande och demokratiskt samh\u00e4lle. Genom att m\u00f6jligg\u00f6ra\n        kommunikation \u00f6ver spr\u00e5kliga gr\u00e4nser bidrar tolkar till att individer kan\n        ut\u00f6va sina r\u00e4ttigheter, ta del av samh\u00e4llsinformation och delta p\u00e5\n        j\u00e4mlika villkor i offentliga sammanhang. Deras yrkesut\u00f6vning fr\u00e4mjar\n        delaktighet och social sammanh\u00e5llning genom att \u00f6verbrygga de spr\u00e5kliga\n        hinder som annars riskerar att exkludera m\u00e4nniskor fr\u00e5n centrala\n        samh\u00e4llsfunktioner.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Vi verkar f\u00f6r att professionella tolkar ska ges de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som\n        kr\u00e4vs f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en h\u00f6g kvalitet i yrkesut\u00f6vningen. Detta\n        innefattar tillg\u00e5ng till adekvat utbildning, r\u00e4ttvis ers\u00e4ttning, etisk\n        v\u00e4gledning, institutionellt st\u00f6d samt erk\u00e4nnande av den kompetens och det\n        ansvar som yrket inneb\u00e4r.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Tolktj\u00e4nster \u00e4r emellertid alltf\u00f6r ofta otillr\u00e4ckligt finansierade,\n        vilket medf\u00f6r att tolkar tvingas arbeta under pressade villkor.\n        Samtidigt m\u00f6ter myndigheter och andra offentliga verksamheter betydande\n        sv\u00e5righeter att rekrytera och beh\u00e5lla kvalificerade yrkesut\u00f6vare. Dessa\n        strukturella brister riskerar att undergr\u00e4va principen om likv\u00e4rdig\n        tillg\u00e5ng till samh\u00e4llsservice och r\u00e4ttss\u00e4kra processer.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Att investera i professionell tolkning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte enbart en fr\u00e5ga om\n        effektiv kommunikation, utan ocks\u00e5 om r\u00e4ttvisa, delaktighet och\n        demokratisk legitimitet.\n    <\/p>\n\n<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b32dc35 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"b32dc35\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div id=\"spraklig-diskriminering\" class=\"content-section\">\n\n    <h2 style=\"text-align: left;\">Att motverka spr\u00e5klig diskriminering<\/h2>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5klig diskriminering uppst\u00e5r n\u00e4r individer behandlas or\u00e4ttvist eller\n        missgynnas p\u00e5 grund av sitt spr\u00e5kbruk, sin accent eller sitt s\u00e4tt att\n        uttrycka sig. Detta kan ta sig uttryck i att personer h\u00e5nas f\u00f6r sin\n        accent, att det g\u00f6rs antaganden om deras intelligens eller kompetens\n        utifr\u00e5n hur de talar, att de nekas service eller tillg\u00e5ng till olika\n        samh\u00e4llsfunktioner, att de utest\u00e4ngs fr\u00e5n utbildnings- och\n        arbetsm\u00f6jligheter, att de uts\u00e4tts f\u00f6r p\u00e5tryckningar att \u00f6verge sina spr\u00e5k\n        samt att hela grupper stereotypiseras p\u00e5 grundval av spr\u00e5kliga\n        f\u00f6rest\u00e4llningar.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        S\u00e5dana praktiker f\u00e5r betydande konsekvenser f\u00f6r de individer och grupper\n        som ber\u00f6rs. De bidrar till att signalera att vissa spr\u00e5kformer och\n        spr\u00e5kb\u00e4rare tillskrivs l\u00e4gre status och v\u00e4rde \u00e4n andra. D\u00e4rigenom\n        reproduceras och f\u00f6rst\u00e4rks existerande maktordningar och social\n        oj\u00e4mlikhet.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Att motverka spr\u00e5klig diskriminering f\u00f6ruts\u00e4tter insatser p\u00e5 flera niv\u00e5er\n        i samh\u00e4llet. Enskilda individer kan aktivt bem\u00f6ta och ifr\u00e5gas\u00e4tta\n        spr\u00e5kliga f\u00f6rdomar n\u00e4r de uppst\u00e5r. Arbetsgivare kan utforma och\n        implementera inkluderande riktlinjer och rekryteringsprocesser. Skolor\n        och andra utbildningsinstitutioner kan bedriva ett systematiskt arbete\n        f\u00f6r att synligg\u00f6ra och motverka spr\u00e5kliga normer och f\u00f6rdomar.\n        Medier kan bidra genom att bredda representationen och ge utrymme \u00e5t en\n        st\u00f6rre m\u00e5ngfald av r\u00f6ster och spr\u00e5kliga uttryck.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        \u00c4ven offentliga och privata institutioner beh\u00f6ver kontinuerligt granska\n        sina verksamheter f\u00f6r att identifiera och f\u00f6r\u00e4ndra strukturer och\n        praktiker som riskerar att vara exkluderande. Ett grundl\u00e4ggande steg i\n        detta arbete \u00e4r att erk\u00e4nna och respektera alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde,\n        oavsett spr\u00e5klig bakgrund.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter f\u00f6rsvaras inte enbart genom lagar och politiska\n        beslut. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e4nniskor och gemenskaper som h\u00e5ller spr\u00e5k levande.\n        Familjer ber\u00e4ttar historier. Morf\u00f6r\u00e4ldrar och farf\u00f6r\u00e4ldrar l\u00e4r ut s\u00e5nger.\n        F\u00f6reningar och lokala organisationer skapar platser d\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00e4nner\n        tillh\u00f6righet. Religi\u00f6sa samfund bevarar traditioner. Konstn\u00e4rer lyfter\n        fram och firar spr\u00e5klig m\u00e5ngfald. Aktivister organiserar kampanjer.\n        Vanliga m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att forts\u00e4tta tala sina spr\u00e5k trots p\u00e5tryckningar\n        att sluta. Dessa vardagliga handlingar har betydelse.\n    <\/p>\n\n    <p>\n        Ett spr\u00e5ks \u00f6verlevnad bygger ofta p\u00e5 ett gemensamt engagemang. Gemenskaper\n        ska f\u00e5 st\u00f6d i detta arbete och inte l\u00e4mnas ensamma med ansvaret f\u00f6r att\n        bevara sina spr\u00e5k. \u00c4ven offentliga institutioner har ett ansvar.\n    <\/p>\n\n<\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\n<\/div>\n\n<\/div>\n<div class=\"elementor-element elementor-element-dc9435a e-con e-atomic-element e-flexbox-base e-ec3bc2a \" data-id=\"dc9435a\" data-element_type=\"e-flexbox\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-interaction-id=\"dc9435a\" data-e-type=\"e-flexbox\" data-id=\"dc9435a\">\n    \t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-49428e9 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"49428e9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<script>\ndocument.addEventListener(\"DOMContentLoaded\", function () {\n\n  const mainLink = document.getElementById(\"tahrir-toggle\");\n\n\n  \/\/ Show main section on main link click\n  if (mainLink) {\n\n    mainLink.querySelector(\".link-text\").addEventListener(\"click\", function (e) {\n\n      e.preventDefault();\n\n\n      const target = mainLink.getAttribute(\"data-target\");\n      const targetSection = document.getElementById(target);\n\n\n      document\n      .querySelectorAll(\".left-menu-link\")\n      .forEach(el => el.classList.remove(\"active\"));\n\n\n      mainLink.classList.add(\"active\");\n\n\n\n      document\n      .querySelectorAll(\".content-section\")\n      .forEach(section => {\n\n        section.style.display = \"none\";\n\n      });\n\n\n\n      if (targetSection) {\n\n        targetSection.style.display = \"block\";\n\n      }\n\n\n\n      updateBreadcrumb([\"tahrir\"]);\n\n    });\n\n  }\n\n\n\n\n\n  \/\/ Handle submenu clicks\n\n  document\n  .querySelectorAll(\".left-menu-link[data-target]\")\n  .forEach(link => {\n\n\n    if (link.id === \"tahrir-toggle\") return;\n\n\n\n    link.addEventListener(\"click\", function (e) {\n\n\n      e.preventDefault();\n\n\n\n      const target =\n        this.getAttribute(\"data-target\");\n\n\n      const targetSection =\n        document.getElementById(target);\n\n\n\n\n      document\n      .querySelectorAll(\".left-menu-link\")\n      .forEach(el => {\n\n        el.classList.remove(\"active\");\n\n      });\n\n\n\n      this.classList.add(\"active\");\n\n\n\n\n      document\n      .querySelectorAll(\".content-section\")\n      .forEach(section => {\n\n        section.style.display = \"none\";\n\n      });\n\n\n\n\n      if (targetSection) {\n\n        targetSection.style.display = \"block\";\n\n      }\n\n\n\n\n      updateBreadcrumb([\n        \"tahrir\",\n        target\n      ]);\n\n\n    });\n\n\n  });\n\n\n\n\n\n\n  function updateBreadcrumb(pathArray) {\n\n\n    const breadcrumb =\n      document.getElementById(\"breadcrumb\");\n\n\n    if (!breadcrumb) return;\n\n\n\n    const labelMap = {\n\n\n      tahrir:\n        \"Tahrir\",\n\n\n      inledning:\n        \"Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter\",\n\n\n      \"flersprakigt-samhalle\":\n        \"Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om att spr\u00e5k delar samh\u00e4llet\",\n\n\n      \"sprak-och-identitet\":\n        \"Spr\u00e5k och identitet och vikten av modersm\u00e5lsundervisning\",\n\n\n      tolkar:\n        \"Tolkar som j\u00e4mlikhetens v\u00e4ktare\",\n\n\n      \"spraklig-diskriminering\":\n        \"Att motverka spr\u00e5klig diskriminering\"\n\n    };\n\n\n\n    let links = [];\n\n\n\n    links.push(\n      `<a href=\"\/\">Startsida<\/a>`\n    );\n\n\n\n    pathArray.forEach((part, index) => {\n\n\n      const label =\n        labelMap[part] ||\n        part.charAt(0).toUpperCase() +\n        part.slice(1).replace(\/-\/g, \" \");\n\n\n\n      if (index === pathArray.length - 1) {\n\n\n        links.push(\n          `<span>${label}<\/span>`\n        );\n\n\n      } else {\n\n\n        links.push(\n          `<a href=\"#\"\n          data-target=\"${part}\"\n          class=\"breadcrumb-link\">\n          ${label}\n          <\/a>`\n        );\n\n      }\n\n\n    });\n\n\n\n    breadcrumb.innerHTML =\n      links.join(\n        '<span class=\"separator\">\u203a<\/span>'\n      );\n\n\n\n\n\n    \/\/ Breadcrumb navigation\n\n    document\n    .querySelectorAll(\".breadcrumb-link\")\n    .forEach(link => {\n\n\n      link.addEventListener(\"click\", function (e) {\n\n\n        e.preventDefault();\n\n\n\n        const target =\n          this.getAttribute(\"data-target\");\n\n\n\n        const targetLink =\n          document.querySelector(\n            `.left-menu-link[data-target=\"${target}\"]`\n          );\n\n\n\n        if (targetLink) {\n\n          targetLink.click();\n\n        }\n\n\n      });\n\n\n    });\n\n\n  }\n\n\n\n\n\n\n  \/\/ Initialize with default section (Inledning)\n\n  const defaultLink =\n    document.querySelector(\n      '.left-menu-link[data-target=\"inledning\"]'\n    );\n\n\n\n  if (defaultLink) {\n\n    defaultLink.click();\n\n  }\n\n\n});\n<\/script>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\n<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tahrir Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"no-sidebar","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"full-width-container","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"disabled","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-242","page","type-page","status-publish","hentry"],"featured_image_urls_v2":{"full":"","thumbnail":"","medium":"","medium_large":"","large":"","1536x1536":"","2048x2048":""},"post_excerpt_stackable_v2":"<p>Tahrir Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om att spr\u00e5k delar samh\u00e4llet Spr\u00e5k och identitet och vikten av modersm\u00e5lsundervisning Tolkar som j\u00e4mlikhetens v\u00e4ktare Att motverka spr\u00e5klig diskriminering Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter Spr\u00e5k \u00e4r mer \u00e4n ett s\u00e4tt att kommunicera. Det \u00e4r minnen, identitet, tillh\u00f6righet och ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 oss sj\u00e4lva och v\u00e4rlden omkring oss. Genom spr\u00e5ket ber\u00e4ttar vi historier, f\u00f6r vidare traditioner, uttrycker v\u00e5ra k\u00e4nslor och deltar i samh\u00e4llet. Spr\u00e5ket knyter samman generationer och gemenskaper. I Sverige talar tusentals m\u00e4nniskor andra spr\u00e5k \u00e4n svenska varje dag.&hellip;<\/p>\n","category_list_v2":"","author_info_v2":{"name":"Andreas","url":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/author\/andreas\/"},"comments_num_v2":"0 comments","yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.5 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/sprakliga-rattigheter\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"ar_AR\" \/>\n<meta property=\"og:locale:alternate\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:locale:alternate\" content=\"fa_fa\" \/>\n<meta property=\"og:locale:alternate\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tahrir Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/sprakliga-rattigheter\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Tahrir\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-16T12:10:15+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"\u0648\u0642\u062a \u0627\u0644\u0642\u0631\u0627\u0621\u0629 \u0627\u0644\u0645\u064f\u0642\u062f\u0651\u0631\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"12 \u062f\u0642\u064a\u0642\u0629\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/sprakliga-rattigheter\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/sprakliga-rattigheter\\\/\",\"name\":\"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-09-15T09:29:36+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-16T12:10:15+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/sprakliga-rattigheter\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"ar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/sprakliga-rattigheter\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/sprakliga-rattigheter\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/\",\"name\":\"Tahrir\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"ar\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#organization\",\"name\":\"Tahrir\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"ar\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/02\\\/cropped-Tahrir-siteicon.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/02\\\/cropped-Tahrir-siteicon.png\",\"width\":512,\"height\":512,\"caption\":\"Tahrir\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.tahrir.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/sprakliga-rattigheter\/","og_locale":"ar_AR","og_type":"article","og_title":"[:sv]Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter[:] - Tahrir","og_description":"Tahrir Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om [&hellip;]","og_url":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/sprakliga-rattigheter\/","og_site_name":"Tahrir","article_modified_time":"2026-09-16T12:10:15+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"\u0648\u0642\u062a \u0627\u0644\u0642\u0631\u0627\u0621\u0629 \u0627\u0644\u0645\u064f\u0642\u062f\u0651\u0631":"12 \u062f\u0642\u064a\u0642\u0629"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/sprakliga-rattigheter\/","url":"https:\/\/www.tahrir.se\/sprakliga-rattigheter\/","name":"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#website"},"datePublished":"2026-09-15T09:29:36+00:00","dateModified":"2026-09-16T12:10:15+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/sprakliga-rattigheter\/#breadcrumb"},"inLanguage":"ar","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.tahrir.se\/sprakliga-rattigheter\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/sprakliga-rattigheter\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.tahrir.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#website","url":"https:\/\/www.tahrir.se\/","name":"Tahrir","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.tahrir.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"ar"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#organization","name":"Tahrir","url":"https:\/\/www.tahrir.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"ar","@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.tahrir.se\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/cropped-Tahrir-siteicon.png","contentUrl":"https:\/\/www.tahrir.se\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/cropped-Tahrir-siteicon.png","width":512,"height":512,"caption":"Tahrir"},"image":{"@id":"https:\/\/www.tahrir.se\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false},"uagb_author_info":{"display_name":"Andreas","author_link":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/author\/andreas\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Tahrir Inledning: spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att f\u00f6rst\u00e5 spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheter Sverige som ett flerspr\u00e5kigt samh\u00e4lle och myten om [&hellip;]","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/242","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=242"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/242\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":342,"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/242\/revisions\/342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tahrir.se\/ar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=242"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}